Oj, förlåt sa han. Det var verkligen inte meningen.
Hennes tefat hade fyllts med te som droppat över koppens kant.
Hennes fingertoppar dunkade, tevattnet var varmt. hon hade bränt sig.
Han tog tekoppen hur hennes hand. Återigen, inte meningen.
Hon förstod, sa att det inte gjorde någonting, fast visst medgav hon att det gjorde ont, lite iallafall.
Runtomkring dem verkade folk oberörda, cafeét var fullt men ingen tycktes se dem.
Han gav henne en servett.
hon tyckte situationen började bli jobbig, teet började kallna.
Hon ser att han är på väg att säga någonting igen. Han fingrar på en knapp på hans mörkblåa tröjan. Försöker snurra den mellan sina fingertoppar.
Jag tror att jag är skyldig dig en fika, säger han. Om hon vill alltså.
Hon försöker verka lite svårflörtat men tackar ändå ja till hans förslag.
Hon ler och tittar på honom under sin tjocka, mörka lugg. Han är söt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar